Nya dagisvåndor

Snart ska bäbisen börja på dagis igen. Dagiset Morfar vill ibland spela golf eller åka till fjällen och det går ju faktiskt inte i längden, det får ju mamman faktiskt förstå. Så om kvällarna tänker mamman på om någon kommer vilja leka med bäbisen, om det finns snälla fröknar och om bäbisen ska vara glad där. I en liten, dramatisk påse i klädkammaren samlar mamman saker till dagis. Prickiga stövlar, ullstrumpor, en liten röd ryggsäck, två par blå långkalsonger och en extra tröja om det blir kallt. På lappen som mamman har fått hemskickad läser hon att barnet ska ha med sig napp och snutte. Bäbisen gillar inte sånt trams, hon har mamman till det. Kanske att mammor såhär i undantagsfall kunde följa med och ligga i facket under dagen och tas fram till middagsvilan?

Flera myror?

För att bäbisen ska vara förberedd har mamman börjat tala om Myran. Myran bor i mammas mage. Bäbisen ropar in i naveln uuuuut bäse, kom uuuuut! Myran kommer vilja amma och åka sjal och man kan inte leka så mycket med den i början. Bäbisen och Myra får dela på tuttarna, en var. Nu har det visat sig att bäbisen tror att det bor en Myra även i hennes mage och den kommer hon vara tvungen att amma och bära i sjal. När den lilla familjen satt och åt lunch berättade bäbisen bekymrat för mamman och pappan om sina tuttar och hur hon ska amma och ojade sig. Mamman och pappan förklarade att Myran bara finns i ett exemplar och att den bor i mammans mage. Det trodde inte bäbisen på.

Nya trauman

Eftersom det regnar oavbrutet och mamman faktiskt har en Myra i magen tänkte hon boa lite. Alltså städa och fixa och fluffa huset. Bäbisen hjälpte mamman att städa bland alla leksaker och gosedjur och filtar och mamman la i en tvätt. Efter en stund, när mamman kokar kaffe, hör hon ynklig gråt från badrummet. Framför tvättmaskinen sitter bäbisen och piper "ussen, ussen giiis, inte bada". Där inne for bäbisens rosa gris runt och bäbisen grät förtvivlat. Det värsta bäbisen vet är nämligen att bada och nu hade mamman utsatt hennes bästa vän för den hemska behandlingen.

Idealet

Mamman vill gärna vara smart och lite svår och ja tack, gärna allmänbildad. Hon vill kunna allt om litteraturen, uttala franska ord rätt och förklara kluriga begrepp.

Hon vill gärna vara en supermamma, en som alltid har kex (osötade, of kårrrs), spade och en extra tröja i vagnen. En som alltid skuttar käckt på lekplatsen och torkar och putsar och balanserar en take-away-latte utan att spilla på sitt barn. Väl hemma lagar supermamman mustiga grytor och väldoftande äpplepajer, hon bakar bullar och kokar varm choklad. Inte oboy.

Dessa ideal, målbilder i mammans liv är lite fåniga, men inte så som det som nu ska yppas.

Mamman vill vara tjusig. Smal, borderline mager. Med svallande, blankt hår, rak näsa och blunddockeögon. Den tjusiga mamman har alltid perfekta kläder, hon skulle aldrig nedlåta sig till att använda mammans rosa nattlinne med kaffefläckar och mysbyxor. Hon gör hårinpackningar och går på manikyr. Hon shoppar på NK. Den riktiga mamman har alltid bäbisen med sig och att gå på salong i det sällskapet skulle ge mamman hjärtsnörp istället för vackra naglar.

Den vackra mamman fikar säkert inte. Mamman och bäbisen fikar. Dom leker fina damer och mamman dricker latte och bäbisen äter mjölkskummet med en sked. Dom delar en bulle, om hon är snäll får mamman smaka. När bäbsen tröttnat slänger hon porslin i golvet så att mamman ska förstå att det är dags att gå.

Mamman har helt enkelt inte tid att vara tjusig. Så måste det vara.