Mamman gör VFU

Mamman gör praktik. I tio dagar ska hon vara på öppna förskolan. Föreståndaren är en något barsk dam med grått hår. Första dagen var mamman mycket entusiastisk. Hon gjorde semlor, diskade och städade lite, pratade med 22 mammor och letade som en hök efter fina små möten barnen emellan. Hon byggde lego och åt låtsasmåltider, intervjuade små barn och förhörde sig om föräldrarnas åsikter om öppna förskolan. Efter ungefär 43 minuter hade mamman migrän och kände sig svag och lite utbränd. I personalrummet stod en soffa, där fick mamman ligga och vila sig lite. Mamman är som vanligt strålande.

Den nya karriären fortsätter

Nu när mamman ska bli förskollärare undersöker hon yrket. En väninna till mamman jobbar på en förskola, där finns inte en enda pedagog men väl en skamvrå i tamburen. I mammans klass finns flera kvinnor som gnäggar när dom talar och glädjs åt att det finns bilder i kurslitteraturen. Referensramarna är ofta; min lillasyster säger att och; när jag hade prao på dagis i högstadiet..

Mamman lider av bacillskräck. Barn har otäcka baciller överallt, i varje lerig ficka finns miljoners triljoners läskiga sjukdomsspridande celler, i deras hår hoppar löss och deras händer är en orgie i smuts och gammal sjukdom. Barn är alltid sjuka på förskolan, deras föräldrar vill inte vabba. Eller så blir dom supersjuka utan förvarning, innan man hinner hämta vare sig munskydd eller handsprit. Kräks liksom plötsligt rätt ut, gärna i riktning mamman. Kräksjukefobi är kanske inte en god förutsättning för ett långt och lyckligt liv på dagis? Att mamman inte tänkte på det innan.

Mammans nya karriär

Mamman läser på lärarprogrammet. Egentligen är ju mamman sjukpensionär men det är ett ganksa ledsamt liv att leva och en något trist etikett att bära vid så unga år så mamman och mormodern har tagit saken i egna händer och tillsammmans format Rehab Mamman.

Bäbisen får hänga med mormor eller morfar medan mamman besöker lagom många föreläsningar på pedagogen.

Mamman har tilldelats en seminariegrupp som leds av två extremt pratglada kulturdamer i femtioårsåldern. Ibland vill damerna leka bollekar och prata om känslor och kanske dansa lite. Då vill mamman helst gå hem.

En dag talade kulturtanterna om hemtentamen. Ett stycke ur en sådan, skriven föregående termin, förevisades och sågades. Mamman hoppas vid gud att det inte är hennes tenta som blir nästa termins dåliga exempel.