söndag, oktober 21, 2007

Städpappan

Bäbisens pappa är en snäll man som mamman är mycket nöjd med att hon har hittat. Han är inte så förtjust i människor i allmänhet, men mamman gillar han. Han gör sig aldrig till och gör inget för att vara andra till lags. Om han är snäll mot någon så är det för att han tycker om den människan, han har inga otäcka baktankar. Det är trevligt för mamman som ibland är lite paranoid.

Den här snälla pappan är också en hushållerska av högsta rang. Han städar och tvättar, dammar och putsar. Men nu är pappan sjuk. Han har fått dagisförkylning och måste ligga till sängs. Mamman måste därmed sköta helgstädningen. När mamman drar fram dammsugaren blir bäbisen jättearg och vrålar, nej mamma, den är pappas! Mamman borde kanske hjälpa till lite mer hemma.

onsdag, oktober 03, 2007

Mammans sängdilemma

Mamman och pappan har en jättestor säng. Den fick dom i bröllopspresent av mormorn och morfarn. I den sängen har även bäbisen bott sedan tigermamman kom hem från bb. Så en dag fick mamman en idé. Såklart ska bäbisen ha en egen säng. Hon sparkas nämligen en del, och sover med fötterna på mammans huvudkudde och borrar gärna in sina små tånaglar i mamman. Så mamman och pappan letade på blocket och stämde sedan träff med en kvinna på en parkeringsplats, allt alá engelsk spionfilm. Där överlämnades en växasäng i furu. Denna fula skapelse slipades sen av mamman, målades och slipades igen. Till slut blev det en finfin säng åt bäbisen, med nya lakan, fluffiga kuddar och bäbisens gris.

Så inatt, när mamman läst tjugotvå sidor i boken om barnpsykologi och äntligen släckt lampan och ska somna. Ja då längtar hon efter bäbisen så det gör ont i magen. Den lilla ligger i sin säng, en halvmeter från mamman, men det känns som om hon vore flera mil bort. Mamman vill inte väcka bäbisen, då blir hon kanske ilsk och kissenödig. Och att bara tjuva henne ur sängen känns inte rätt, det kanske hämmar hennes utveckling till självständig individ. Nej, mamman får somna alldeles ensam.

Nästa gång hon vaknar är klockan fyra och en frusen liten flicka har krupit upp i mammans säng, stuckit in sina fötter under mammans nattlinne och tagit ett stadigt tag om hennes hår. Nu andas hon tungt och tryggt, med det lilla ansiktet tätt intill mammans.

Lilla, stora unge vad jag älskar dig!