söndag, maj 16, 2010

Krogbesök

Ibland går mamman och hennes väninna på krogen. Visserligen känner sig mamman något malplacerad, men efter ett glas vin glömmer hon det. En fredag ska mamman och väninnan gå på nattklubb. Precis innan utgång smörjer mamman in sig med en ny bodylotion, eller bodybutter som det tydligen heter nu. Den luktar gott alldeles precis just då, men så fort mamman kommer utanför dörren känner hon en underlig doft, liksom rutten. Insmetad i härsket smör, bättre start kan ju kvällen få, men what the fuck, hon kan ju inte vända hemåt nu. De hinner precis komma in och sätta sig i baren och få en drink innan en kraftig karl kommer fram. Han liksom kvider fram att här luktar det gott! Hela stället luktar som mamman och väninnan påstår han och han måste få bjuda på en drink. Mamman undrar förvirrad om det är härsket smör som får mannen att gå igång, och det verkar faktiskt så.

De blir presenterade för mannens vän som också sitter i baren. De är båda från balkan, mamman kan sniffa upp en jugoslav på kilometeravstånd. De har båda stora guldringar med olikfärgade diamanter, på alla fingrar, och tjocka guldhalsband. Vännen kommenterar direkt mammans goda parfym. (Väninnan håller med om att mamman stinker, doften attraherar bara män.) Efter en stund frågar väninnan honom vad han arbetar med och han säger då att han gärna vill berätta om sitt yrke. (Man måste nu föreställa sig hur han talar med stark jugoslavisk brytning!)

- Jo, jag var nästan en porno-star! Det började att jag var på en toalett för man. Jag står där och du vet, hänger fram den och då tittar han som står bredvid fram och säger: du kompis, du kan tjäna mycket pengar på den där! Jag säger verkligen? och jo, han är säker och jag får en sån visitkorten. Jag ringer nummer och får komma på en sån audition.
- En audition?
- Ja, som casting. Många männen där och en fru. Jag säger nu innan att det var kallt och jag var rädd, mycket rädd. Fru kommer med en måttband och säger att jag ska ta fram den. Men ormen räcker inte hon säger, det fattas en centimeter!
- En centimeter?
- Ja, jag var porno-star, men sen en centimeter och jag är det inte.
- Så du är inte porrstjärna?
- Man kan säga jag var det. Liten stund. Om det inte var så kallt och du vet, att jag var rädd. Man vet aldrig.

Mamman och väninnan gråter av skratt och mannen verkar förnärmad och nästan redo ta fram sin orm som bevis. Men det finns faktiskt gränser för vad två mammor på vift vill se ute på stan så de tackar för sig och går vidare i natten.

söndag, april 11, 2010

Lilla stora bäbisen

Lilla bäbisen fyller fem år imorgon. Det är en svår ålder, att vara fyra år, snart fem. Liten, fast ändå stor. Mycket större än myran, men inte alls så stor som dumma mammor och pappor kan tro. För att få vara extra liten har bäbisen tagit sig ett alter ego, hon heter då Wella och är snart tre år och hon har den allra pipigaste och mest enerverande röst man kan tänka sig. Wella går på knäna, vill gärna gosa och sätta i knät och ibland jamar hon uppfodrande och vill bli klappad och kliad. Om man gett bäbisen för många uppgifter och för mycket ansvar, och gosat med henne för lite förvandlas hon till Wella.

När hon inte är Wella är hon väldigt klok och fundersam. En dag när de äter middag tittar hon drömskt ut genom fönstret, tuggar det sista på en potatis och vänder sig mot mamman och säger tänk på alla skeletten, var ska de bo? Mamman undrar vilka skelett och då fnyser bäbisen de där skeletten med hud såklart, vi människor. Jo, mamman har ju förklarat hur människan är uppbyggd, det har hon ju. Vi borde bygga kojor åt alla skelett med hud! En stunds tystnad följer. Plötsligt tar hon pappan i armen och utbrister vad heter moffa P-O egentligen? Moffa P-O är dryga nittio år och pappan kan inte låta den lätta passera utan flinar och säger apropå skelett då eller?

Imorgon är det födelsedag och då ska bäbisen bjuda på glass på förskolan. Alla 22 barnen ska få en, hon har räknat noga och sett till att det ska räcka till alla. På söndag blir det kalas, i år är det inte morfar som är nummer ett som gäst, det är de små väninnorna. Hon är stor nu, men liten också såklart. Det får man skynda sig att säga, så att gud förbude inte Wella dyker upp och tar över födelsedagsfirandet.