När bäbisen föddes var hon inte alls söt. Hennes näsa var liksom platt och hon hade ett v-format storkbett mellan ögonen och upp i pannan. Och ett stort på ena ögonlocket. När hon skrek blev märkena mörkröda och lite utstående. Hennes huvud var väääldigt långt och toppigt. Hon var dessutom uttorkad och fnasig, hennes hud satt bara fast lite halvdant.
När bäbisen kom ut så skyndade sig barnmorskan att säga till mamman att huvudformen skulle rätta till sig. Mamman förstod ingenting. På bb väntade mamman hela tiden på att folk skulle komma rusandes och överrösa den lilla med komplimanger, barnet var ju så vackert att man borde ringa tidningen eller kanske anordna en liten fest i matsalen. Inget hände. De andra mammorna var kanske bara ledsna för att deras barn inte alls var så vackra, kanske var det därför de inte jublade över flickebarnets skönhet. Barnmorskorna ville kanske inte såra de andra mammorna, det var bergis därför de inget sa.
Nya tag och förbannade rövhattar
3 år sedan
1 kommentar:
Du skriver så härligt :-)
Krama Liten.
Skicka en kommentar